lördag 17 december 2011

Sociala medier

Sociala medier är ett fenomen som exploderat de senaste åren och det är inte alltid så lätt att hänga med i utvecklingen. Själv så har jag valt bort twitter och använder mig av bloggen och Facebook (FB). Bloggen har jag för att föra ut mina tankar och funderingar i stort och smått och för att ni ska kunna följa mig i mitt arbete och vardag.
FB har jag valt att använda mer som ett sätt att hålla kontakten med mina vänner och där är jag oftast privat och inte riksdagsledamoten Emma. Jag har försökt att bara ha vänner och bekanta där som jag har en relation med och som jag har träffat (men i början slank det igenom några andra också ;-) ).
Den senaste tiden har jag fått höra av min omgivning att jag är beroende av FB. Eftersom beroende är lika med något dåligt för mig så bestämde jag mig för att inte vara aktiv på FB under en vecka! Tack och lov så är detta försök över. Ja, mina närmaste vänner hade rätt - jag är beroende av FB. Men jag har bestämt mig för att det snarare är ett bra beroende. Eftersom jag är hemifrån väldigt mycket och har begränsad tid att träffa släkt och vänner så fyller FB-kontakten ett viktigt behov hos mig. Jag kan följa dem i deras vardag och de mig utan att vi behöver ha dåligt samvete för att vi inte hinner ringa eller ses. Ibland stöter jag på någon person som jag umgåtts med för många år sedan och tycker att det är trevligt att kunna uppdatera sig på hur hon/han har det idag.
hädanefter kommer jag inte att skämmas för att jag är FB-beroende, snarare vara stolt för att jag vill upprätthålla kontakten med mina vänner.
Axel och jag har gjort pepparkakshus idag (från färdig byggsats, jag fuskar gärna om det är möjligt) och julpyntat. Jag har även sytt nya gardiner till vårt vardagsrum, Axel tittar på dem och säger; Oh vad ljust och luftigt det blev, de gamla gjorde rummet mörkt!! Jag hoppas innerligt att han kommer att se dessa detaljer i framtiden också, då samlar han många poäng hos det motsatta könet ;-)!

2 kommentarer:

  1. Jag har läst igenom några av dina inlägg och tycker du är bra! Blir även imponerad av att du lyckas ha ett familjeliv med ett sådant hektiskt schema! Hur gör du? Är även nyfiken på när och hur din man träffades och vad du tycker är det viktigaste rådet man kan ge sitt barn i livet.

    SvaraRadera
  2. Tack för de orden, de värmer!
    Jag har nog ingen mirakelmedicin för att få vardagen att fungera men det gäller att ta tillvara de ögonblick som ges och ge varandra frihet och tillit.
    Jag är faktiskt så "modern" så att jag träffade min man på nätet!
    Jag är inte specialist på barn och är nog inte rätt person att ge råd men jag försöker ge Axel självkänsla och förståelse för att han kan påverka sitt liv. Sen tror jag att barn behöver höra, och känna, att de är älskade som de är utan att behöva prestera!

    SvaraRadera