Ibland tror jag att det är nyttigt att sätta sig ner och fundera på hur bra man har det och ge sig tid att njuta av detta! I veckan som har gått så har det hänt mycket runt omkring mig (inte för mig personligen men för mig närstående personer som jag bryr mig om...) och jag har ägnat mycket tid till att reflektera kring tillvaron. Livet blir inte alltid som man tänkt sig, ibland blir det till det sämre och ibland till det bättre....men i slutändan så inser man att det blir bra trots allt!! Det kanske är tur att vi inte kan påverka allt i vår omgivning, utan "gilla läget" och förhoppningsvis lära oss något av det som händer. Det är av motgångar och misslyckanden som vi växer och får med oss nya livserfarenheter. Och glöm inte: "från botten finns bara en väg - och det är upp"!
Till helgen ska jag åka till Göteborg med min man Peter och bara njuta av tillvaron o vara tacksam över att vi har varandra och Axel.
Det blev inga politiska reflektioner denna gång, men livet består ju inte bara av politik!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man ska verkligen uppskatta det man har!Det här med föräldraledighet, hur ser du på det hela? Tycker du varje familj ska bestämma själva hur de vill ha det eller ska mamman och pappan vara tvungna att ta ut lika många dagar? Skulle du vilja ha fler barn? Hur skulle ni lösa det då?
SvaraRaderaHoppas inte frågan är allt för privat.
Jag tillhör dem som är för jämnställdhet men som inte tror på tvingande lagstiftning. Varje familj är unik utifrån sina förutsättningar och individer och jag tror på deras förmåga att själva kunna dela upp föräldraledigheten på det sätt som passar dem bäst.
SvaraRaderaSom jag skrev tidigare så ska man vara tacksam för det man har - jag är väldigt tacksam för att jag har Axel. Jag skulle absolut vilja ha fler barn men varken åldern eller min kropp arbetar för detta...! Om vi skulle vara i den lyckliga situationen att vi fick ett barn till så skulle vi dela på föräldraförsäkringen på ett sätt som passar oss. I dagsläge är det en hypotetisk fråga men jag tror att jag skulle vara hemma de första månaderna. Peter är egen företagare och har förmånen att kunna anpassa sitt arbete till viss del. Det skulle bli en massa pusslande, men det är det värt.Jag tillhör inte de mammor som klarar av att vara hemma på heltid i 1,5 år, behöver lite annan stimulans också.