Funderingar kring motioner och döden

Vissa saker har jag (tyvärr) en förmåga att skjuta på framtiden - bloggandet tillhör ett av dem!

De sista veckorna i mitt liv har varit intressanta, hektiska och förvirrade. Att komma ny till riksdagen mitt i en mandatperiod är inte så enkelt. Alla vet sina uppgifter och hur saker ska gå till. Själv känner jag mig som en "PRAO-elev" som får fråga om allt. Men först så måste man komma på vem man ska fråga... Men alla är hjälpsamma och sakta men säkert så kan jag börja att arbeta.



Denna vecka så ska motionerna vara inlämnade. Som jag tidigare nämnt så är jag skeptisk till motionsskrivandet. Å ena sidan är det ett bra sätt att få föra fram sina idéer å andra sidan känns det som ogjort arbete då endast 0,02% bifalls. Journalisterna räknar ofta hur många motioner som varje ledamot har producerat - här premieras kvantitet framför kvalité! För var motion som skrivs så får tjänstemännen en massa arbete. Även om jag är för arbetslinjen så måste det finnas en begränsning för hur mycket jobb som vi lastar på dem. Jag hoppas att vi kan få igång en debatt om motionsskrivandets vara och icke vara. Jag tror inte detta verktyg är fel, men det används ofta på fel sätt.



Hemma har vi haft sorg! Axels pappa har en hund som är 12 år, när Axel kom dit förra veckan fick han reda på att den dött. Han ringde storgråtande till mig och sa att han inte förstod hur det hade gått till. Som det pedagogiska mamma jag är bad jag honom berätta vad han inte förstod: "Pappa säger att Nisse (hunden) låg i hans knä och somnade. Se´n dog Nisse och själen åkte till himlen" Genast så funderade jag på hur man förklarar för en 5,5 åring vad en själ är. Jag hann inte ens börja förrän Axel avbröt mig igen och sa: "Själ vet jag väl vad det är - det är våra tankar och känslor...Men hur kunde Nisse bara dö när han sov?"Ibland så är vi snabba med att tro att vi förstår våra barn...utan att vi egentligen förstår alls. Jag pratade med Axels pappa och sa att han nog måste informera Axel om sprutan som Nisse fått - han hade (av förklarliga själ) uteslutit den detaljen i historien för att skona Axel. Problemet blev i stället att han blev rädd för att somna - man kan ju dö då....