Dagens ros till alla fritidspolitiker

Som fd kommun- och landstingspolitiker så är det intressant att följa detta på lite avstånd. Som politiker så måste man ha ett helhetsperspektiv på tex kommunen som man företräder. Både skola, äldreomsorg, sophantering, biliotek, gatlysen etc ska ha sin del av kakan. Precis som i vår privata ekonomi så kan vi inte göra åt mer pengar än dem som vi får in i kassan.Jag tror att alla kommunpolitiker gör sitt bästa för att fördela detta på ett så bra sätt som möjligt utifrån de resurser som de har.
Tyvärr så är det alltför få personer som vill ställa upp som politiker. Det tar mycket tid i form av inläsning och sammanträden och detta sker nästan alltid på fritiden. (Att man blir fritidspolitiker för att tjäna en massa pengar är en ren skröna)
Men när dessa politiker måste ta obekväma beslut och dra ner på olika delar inom kommunen, då kan man engagera sig. Varför kan inte dessa personer lägga sin kraft på att göra det så bra som möjligt för alla invånare och inte strida för enbart sin sak. Jag tycker ofta synd om kommunpolitikerna som jobbar hårt för att göra det så bra som möjligt och sedan bara får skäll. De är värda uppmuntran och respekt för det jobb som de lägger ner. Om man nu är missnöjd med sina politiker så finns det alltid möjligheten att själv ställa upp som politiker vid nästa val. Jag lovar att alla, oavsett parti, kommer att välkomna nya medlemmar med öppna armar!

Kanada

För en vecka sedan kom jag hem igång en givande och trevlig resa med Socialförsäkringsutskottet i Kanada. Resan dit var en hemsk upplevelse. Vi skulle flyga från Arlanda, byta flyg i Frankfurt och sedan landa i Ottawa på lördagskvällen. Planet från Stockholm var trasigt så vi fick byta vilket innebar att vi blev två timmar försenade. Gaten till Ottawa stängdes några få minuter innan vi kom dit. Så sedan tillbringade vi sju timmar på Frankfurts flygplats innan alla hade fått nya biljetter ( vi fick åka olika fighter vid olika tider och via olika platser) och vårt bagage.
Efter en natt i Frankfurt så flög jag vidare och landade i Ottawa på söndag eftermiddag. Vi hade inget program under Söndagen utan skulle haft en ledig dag innan programmet startade på måndagen.
Måndagen började med ett besök på Svenska ambassaden där vi sedan var 12 personer som fastnade i en hiss. Men sedan var det slut på problemen och veckan gick enligt plan ( stormen Sandy gick vid sidan om oss vilket vi var tacksamma för). På onsdagen flög vi vidare till Toronto för att avsluta veckan där. Jämförelsevis så bar Ottawa en småstad även om det är Kanadas huvudstad. Toronto är den största staden och det är en riktig storstad.
Nog om resan, tänkte berätta lite om vad vi egentligen gjorde där.
Vi var där för att se hur Kanada jobbar med att integrera sina invandrare, de lyckas mycket bättre än vad vi gör. En anledning är att de har Engelska/Franska som förstaspråk och en del redan behärskar språket när de anländer. Kanada är ju egentligen uppbyggt av invandrare vilket gör att de har en helt annan inställning till detta. De förstår att det är ett måste för att klara av sina framtida utmaningar. Det är frivilligorganisationer som sköter mottagningen av flyktingar  ( med stöd från staten). Och hjälper dem med boende, språkutbildning, praktik etc. Efter två veckor i landet så har de flesta lämnat det tillfälliga mottagningsboendet och fått ett eget boende och börjat läsa Engelska/Franska.
De jobbar också med ett faddersystem där tidigare invandrare är faddrar för nykomna invandrare. De försöker matcha ihop familjer med samma bakgrund för att förstå hur det varit tidigare och på så sätt kunna förklara hur det fungerar i Kanada.
Vi hann också få en kort inblick i deras socialförsäkringssystem vilket inte var helt enkelt. De hade en grundförsäkring för alla invånare men sedan fanns variationer utifrån vilken provins du bor i. Utöver grundskyddet ( sjukförsäkringen var endast 15 veckor) så kunde man få olika tilläggsförsäkringar från sin arbetsgivare. Men detta förutsätter att man har en anställning, annars hade man bara det låga grundskyddet. Här så tycker jag att vårt system är betydligt enklare ( och då vet ni att det trots allt sägs vara komplicerat) och det är lika för alla oavsett bostadsort eller vem som är din arbetsgivare.

Höstlov!?

Just nu sitter jag på Arlanda tillsammans med Socialförsäkringsutskottets övriga ledamöter och några tjänstemän. Denna veckan har riksdagen plenifritt ( vilket innebär att det inte är några sammanträden i riksdagen) och då passar vi på att göra en studieresa. Vi ska studera hur de jobbar med sina integrationsfrågor. De har lyckats bättre än oss med att integrera invandrarna och få dem i jobb. Man kan aldrig översätta olika system, från andra länder, rakt av. Men förhoppningsvis så kan vi få nya idéer och tankar som vi kan ha användning för i Sverige.
Tyvärr så infaller vår resa samtidigt som skolorna har höstlov. Axel är inte jätteglad över att jag är borta hela lovet ( och jag har dåligt "mammasamvete"). Men det sista han sa var; tänk nu inte på mig, jag klarar mig mycket bättre än du tror! Underbara unge ;-) men jag fick lova att köpa något till honom och det löftet kommer jag att hålla!

SWEDEC

I fredags var jag, tillsammans med lokala Folkpartister, på besök hos SWEDEC. Att de utbildar minröjare tror jag är ganska välkänt. Också att de gör en stor insats i att hjälpa krigshärjade länder med att röja minor så att marken går att bruka igen. Men att de har nära samarbete med bl.a. Polisen och deras bombgrupp tror jag inte är lika välkänt. De samarbetar då det gäller " hemmagjorda bomber" och har ett kunskapsutbyte med varandra. Tyvärr så ökar dessa i samhället och man ser att detta är ett arbete som kommer att ta en allt större del av deras tid. Hjälporganisationer som jobbar i de krigshärjade områdena förser dem också med kunskaper inom olika områden.
Det finns nu förslag på att de ska, rent organisatoriskt, ligga under Ing 2. När vi var där fick vi ta del av deras farhågor inför en eventuell sammanslagning. Eftersom de jobbar med en hel del " ickemilitära" uppdrag så var de mycket oroade för att det inte skulle finnas den möjligheten i framtiden utan att all vikt skulle läggas på de militära insatserna. De tror också att samarbetet med hjälporganisationerna kommer att upphöra då de inte vill samarbeta med "militären".
Jag tar med mig detta till riksdagen och kommer att ta upp det med de mina som sitter i försvarsutskottet!

Höjt tak i sjukförsäkringen!

De flesta av oss vet att man får 80 % av sin lön om man blir sjuk, men det är inte riktigt sant.....! Om du tjänar max 27 000 i månaden så får du 80 %av din lön, tjänar du mer per månad så är du inte försäkrad till 80 % av sin lön. Gränsen på 27 000 i månaden sattes för många år sedan och har inte följt med löneutvecklingen. Idag är det endast 4 av 10 anställda som får ut 80 % vid sjukdom. Därför så vill vi i Folkpartiet höja gränsen till 37 000 kr/ månad så att fler kan känna att de verkligen får 80 % i sjukpenning om/när de blir sjuka. Detta är inget som vi är överens om inom alla partier i Alliansen utan det kommer, som alltid, bli en förhandling för att kunna driva igenom vårt förslag.

Idag är en väldig grå höstdag och det känns riktigt bra att få vara inne och pyssla med stort och smått. Axel sitter på sitt rum och bygger med sitt älskade Lego. Han har byggt med Lego i snart fyra år, en helt suverän leksak som håller genom åren ( till skillnad från en hel del annat skräp som passerat hans rum).

Alternativa vårdgivare

Denna veckan har varit plenifri, det innebär att vi inte har sammanträden i Stockholm utan jobbar på hemmaplan. Några gånger per termin har vi plenifria veckor och det underlättar, alla har inte möjlighet att ta emot oss på måndagar och fredagar ( som annars är de dagar som vi jobbar hemma i länet).
Jag har bl.a. Varit på två företagsbesök som Svenskt Näringsliv ordnat, båda dessa har varit inom vårdsektorn. Ett äldreboende och ett företag som erbjuder hemtjänst och "RUT-tjänster". Som fd vårdlärare blir jag så glad när jag får höra att man lägger upp dagens arbete utifrån vårdtagarnas behov och låter dem styra arbetet. Detta har jag "predikat" i alla år men det har varit svårt att genomföra i praktiken. Jag har aldrig förstått varför alla måste vara uppe, påklädda och fått frukost innan kl.9.00!?! Det finns de som är morgonpigga och vill upp, självklart ska de då få det. Men det finns också de som sover dåligt och gärna ligger kvar och "drar sig" lite på morgonen. Underbart att höra att de kunde göra detta på det boende som jag besökte, dagarna kan bli tillräckligt långa ändå.
Företaget Stormtrivs hade väldigt många (80-90%) med utländsk härkomst anställda. Ofta var det kvinnor som inte tidigare haft något jobb men nu fått möjlighet att få en anställning och bli självförsörjande. De har äntligen fått in en fot på arbetsmarknaden vilket inte är lätt när du inte har så lång utbildning och inga kontakter.
De hade också hemtjänsttjänster sedan några år tillbaka. För mig är det kvalitén som är det viktiga, att vårdtagaren känner förtroende för utföranden och att de får den hjälp som de behöver. Jag tror att alternativa utförande kommer att leda till att alla, även kommunen, måste se över sin verksamhet och hur de jobbar. Jag tror att de gör saker på rätt sätt, frågan är om de gör rätt saker?

Bryssel

I Tisdags så åkte jag till Bryssel på studieresa tillsammans med FP-politiker från F-län. Jag skäms nästan för att erkänna det men det var mitt första besök i Bryssel!! Som riksdagsledamot får vi vara med och ge synpunkter på ärenden som ska upp i ministerrådet i EU. Om det är en fråga på Eu-dagordningen som gäller vårt utskott så får vi alltid information om att det är på gång och göra medskick till berörd minister. EU är väldigt närvarande i vårt dagliga arbetstid riksdagen men jag är inte fysiskt närvarande i EU-parlamentet.
Vi kom till Bryssel i Tisdags eftermiddag och var där i två dygn. På denna tid hann vi besöka regionkommitten, parlamentet, kommissionen och NATO. Vi fick också en guidad tur i Bryssel. Jag, som tyvärr, inte var mer än fysiskt närvarande vid historielektionerna fick lära mig mycket om Belgiens historia.
I vår familj äter vi, ofta och gärna, musslor. Musslor ( med pommes, men det förstår jag inte riktigt) är Belgiens nationalrätt och detta avnjöt vi på onsdagskvällen. Det förvånade mig att så få hade smakat denna (för mig) delikatess tidigare. Hälften tyckte om det medans den övriga delen av sällskapet nöjde sig med pommesen ;-)
Belgiska våfflor och choklad är också en delikatess, det fick följa med en hel del choklad i resväskan. Till Axel köpte jag en chokladkartong ( med Smurffigurer), han verkligen njuter av denna fina choklad och har bara tagit några stycken hitintills.
Eftersom jag har en medfödd bäckenskada så har jag lite problem med att gå så mycket som vi gjorde under dessa dagar i Bryssel. Så under gårdagen så hade jag stor hjälp av Axel. Jag haltar ganska kraftigt ( och har värk) men han har varit "mina ben" denna helgen. Jag är så tacksam för att han hjälper mig som han gör.
Nu ska vi "höstsäda" altanen så han kommer att få hjälpa till idag med!