tisdag 31 maj 2011

Grekland

I fredags kväll landade jag i Stockholm efter en omtumlande resa till Grekland. Riksdagens utskott brukar göra resor ibland för att få informationsutbyte med andra länder. Denna gång valde man att resa till Athen för att titta närmare på hur Grekland behandlar sina flyktingar och tala om deras pensionssystem. för de flesta Svenskar så är Grekland förknippat med semester, sol, bad och god mat och dryck. Vi fick se en annan verklighet.
god mat och dryck fick vi men desto mindre sol o bad (fick väl lite sol på oss när vi förflyttade oss mellan olika möten).
Vi började resan med att få en föreläsning om Greklands historia, politik och ekonomi. som ni vet så har de länge varit med i EU och även EMU. Tyvärr så håller deras ekonomi på att kollapsa totalt och det krävs stora besparingar och nedskärningar för att komma på fötter igen.
Vi träffade politiker från regeringen och ifrån Athens stad. Alla var bekymrade över situationen och gjorde så gott de kunde, men det är inte lätt i ett land i ekonomisk kris.
På onsdagen så delade gruppen på sig, en del for till gränsen mot Turkiet och tittade på en flyktingförläggning där och fick tala med polisen (det är de som tar emot flyktingarna). Jag var inte med där, är ni intresserade att läsa om besöket så rekommenderar jag Ulf Nilssons blogg;
ulf-nilsson@blogspot.com
Själv åkte jag med den andra gruppen till Gamla Korinth som ligger ca 10 mil utanför Athen. Vi togs emot av en hjälporganisation från Sverige (som har sitt huvudkontor i Huskvarna) som heter Barnens Ark. Deras verksamhet bygger helt på bidrag ifrån givare i Sverige. De hade byggt ett barnhem för barn, som av en eller annan orsak, inte kunde bo hos sina föräldrar. I Grekland har man inte Socialtjänst som vi har i Sverige utan man är helt utlämnad åt att familjen hjälper till då det uppstår problem av olika slag. Det finns statliga barnhem, men enligt personalen på detta barnhem som vi besökte, så är det stora institutioner. Barnhemmet i Korinth hade plats för drygt 40 barn, de var mellan 4 och 22 år. Barnen behövde inte flytta därifrån förrän de var "flygfärdiga" och kunde stå på egna ben. Barnhemmet drivs idag av en Grekisk frivilligorganisation men troligen kommer barnens ark att ta över driften framöver.
Barnens ark jobbar också med att hjälpa Romer. Utanför Korinth finns ett Romaläger där det bor ca 850 Romer. De har bott där i flera generationer och är Grekiska medborgare men de lever utanför samhället i en "egen värld". De flesta är analfabeter och många av barnen går inte i skola. Barnens ark har lyckats att få kontakter i lägret och har nu läxläsning med barnen, "kvinnoträffar" där de bla lär sig att läsa och fotbollsträning för barnen. Tyvärr så är missbruket väldigt utbrett bland männen och det är kvinnorna som håller ihop familjen. De står nu i startgroparna för att starta upp en kvinnoförening som ska arbeta för bättre förutsättningar för Romerna. Deras "hus" har varken vatten, avlopp eller el och de lever ett mycket fattigt liv.
Det var så mycket starka intryck under denna resan så att det är svårt att smälta allt och ännu svårare att sätta ord på det!
Det kändes väldigt konstigt att komma tillbaka till hotellet på kvällen. Att bara ha tillgång till en dusch var en önskedröm för dessa kvinnor. Ibland är det bra att få perspektiv på tillvaron och vara tacksam över hur bra vi har det. Det finns mycket som kan bli bättre men även mycket som faktiskt är bra. Vi är väldigt dåliga på att se det som är bra och vara tacksamma för det

söndag 8 maj 2011

Vis av erfarenheten!

I natt, kl 3.00, landade vi i Stockholm efter en härlig vecka i Turkiet. Det har varit en härlig vecka med sol och bad. Eftersom vi hade tre barn med oss hade vi valt att bo på ett hotell som hade aktiviteter för barnen. Visst är det skönt att ha allt man behöver på hotellområdet men jag vill gärna se "det riktiga" landet som man är i (hotellen är ganska lika oavsett var i världen man är). Hotellet vi bodde på erbjöd också "allinclusive". Det är säkert smidigt att betala en fast summa och se´n veta att allt är betalt när man åker iväg. Själv så vill jag ha lite variation och inte bara äta turistanpassad hotellmat. Jag tycker också att det är viktigt att gynna andra företagare som annars riskerar att få lägga ner sitt företag om man bara stannar på hotellområdet.
Turkiet är ett muslimskt land. I turistorterna och städerna märker man inte så mycket av det, men när vi åkte ut på landsbygden så var det betydligt fler kvinnor som bar sjal. För mig så framstår det som om detta land är lika "muslimskt" som vi anser oss vara "kristna". Många Svenskar kallar sig kristna men har egentligen ingen personlig tro utan gör så pga av traditioner. Jag tror att det är precis likadant i Turkiet. Därför är det viktigt för mig att skilja på Muslimer och Islamister - det är en ofantlig skillnad. Likväl som det är skillnad på de som kallar sig kristna och de som är "kristna extremister".

Axel tyckte att vi bara tänkte på hans välbefinnande och tyckte att vi skulle göra något som vi gillade. Då tog vi tillfället i akt och hyrde en bil och körde upp i bergen. Erfarenheten av detta är följande:



  • Den största vägen behöver inte betyda att det är den bästa vägen!

  • Lita aldrig på en GPS, särskilt inte i de Turkiska bergen då inte en enda väg finns utsatt!

  • Köp en ordentlig karta innan du startar resan!

  • På landsbygden i Turkiet pratar man varken Engelska eller Tyska (o inte Svenska heller ;-) )